Alla inlägg av Valter

Hej. Mitt namn är Bror Valter Bäckström, men jag brukar oftast bli tilltalad med bara Valter eller Valle. Jag är född år 1998 och kommer från en stad som heter Borås som ligger i Västergötland. Anledningen varför jag börjat studera på Sportfiskeakademin är för att jag älskar sportfiske och vattenvård. Jag håller på med det mesta som intresserar mig, under mina 16 år på detta klot har jag hållt på med bmx cykling, skateboard, freerunning, gitarr och många andra sporter som har kommit och gått. Men mitt absoluta största intresse är flugfiske, och det kommer alltid att bestå! Jag fiskar i princip bara fluga, och har en väldigt stor passion för just flugfiske efter grov öring. Särskilt på streamer och torrflugor som jag bundit själv! Jag älskar även att filma och publicera det jag gör, så att andra kan ta del av mina upplevelser! Jag lägger ut det mesta av mitt material på min youtubekanal men delar även en del på andra webbplatser.

Endast hullinglösa krokar vid flugfiske

Som sportfiskare anser jag att det endast är lämpligt att använda hullinglösa krokar vid flugfiske.

Jag tycker att alla flugfiskare borde klippa hullingen på sina flugkrokar, eftersom det kan skada fisken. Anledningen varför jag endast nämner flugfiske i detta är för att det ofta bedrivs för att fiska ädelfisk, som är väldigt känsliga arter.

Varför skulle man vilja ha hulling? En orsak är att man tappar mindre fisk. En krokad fisk är en fångad fisk i många fall.

Men anledningarna till varför man ska ha hullinglösa krokar är både fler och bättre än vad de motsatta åsikterna är, enligt mig. Varför ska man köra hullinglöst? När man fiskar med hullinglösa krokar så minskar slitskadorna vid drillning och det är lättare att kroka av fisken och återutsätta den, och fisken får minimal tid ovanför vattenytan.

Det är även mer sportfiske att fiska utan hulling.

Genteknik har många fördelar

På senare tid har jag börjat uppmärksamma att vissa folk undviker att köpa genmodifierade produkter i affärerna. Vi läser ofta löpsedlar om rädslor för genmodifierat kött och andra livsmedel. Men varför är folk så rädda? Jag tycker att människor borde läsa på och lära sig om hur genmodifikation fungerar. För i många fall så kan det  bara vara till fördel med genetik och genmodifikation.

Ett bra exempel är tex en potatissort som är genmodifierad för att Fortsätt läsa Genteknik har många fördelar

Vikt eller längd?

Det har varit en del prat om just vikt eller längd.  Men det är mycket faktorer som spelar in för många som tex fiskemetod och vilken art man fiskar.

Vi frågade 30 personer och endast 9 personer tyckte att längd var viktigare än vikt, och 21 personer tyckte att vikt var viktigast.

Vad tycker du? Var med och rösta på vår bloggen:

[poll id=”6″]

En man som heter Ove och ett mått som var rågat

Skatan skrek och lät som en lastbil som tutade före den kör över en cyklist. Ove vaknade.
Ove blev röd i ansiktet som en tomat.

– Helvetes jävla fågeljävel, slänger han ur sig och kollar argt på fågeln.

Efter att han lugnat ner sig så går han upp, sätter på sig kläderna och trycker på kaffekokaren. Den börjar puttra.

– Fan va högt den ska låta då, tänkte Ove. Han tittar ut genom fönstret och ser en okänd Volvo passera.

-Man borde skaffa licensjakt på sånna där fula biljävlar, dom håller inte för någonting.
Slår vad om att jag skulle kunna spränga den i luften med en bazooka, tänker Ove.

Kaffet var klart. Ove tittade på klockan ett tag, plötsligt slår den 10:00. Nu skulle Ove dricka sitt morgonkaffe. Som han alltid gör.

Han höjer koppen mot läpparna och tar en stor klunk utan att tänka sig för. Ove brände sig. Hade du sett Oves ansikte nu, då hade du vetat att du var på tok för nära. Han var som en Fortsätt läsa En man som heter Ove och ett mått som var rågat

Våtmarker – rätt sätt att minska övergödningen?

I artikeln ”Våtmarker – Rätt sätt att minska övergödningen?” (Havsutsikt 1/2014) skriver Andrew Quin, Fernando Jaramillo och Georgia Destouni att det vara gynnsamt mot naturen att anlägga våtmarker som fångar upp näringsämnen såsom fosfor och kväve innan det rinner ut i havet. En ny forskning visar att våtmarkernas förmåga att ta upp näringsämnena och minska näringsbelastningen på havet beror på vart i landskapet de ligger. För att detta ska bli bättre och mer effektivt så behöver vi ha mer kunskap om ämnet.

Enligt artikelförfattarna har ett antal projekt om hur bra våtmarker fångar upp näringsämnen gjorts men har oftast bara fokuserat på en enskild våtmark vid lokalt avrinningsområde, och de visar att en våtmark under bra förhållanden kan minska näringshalterna i det vattnet som strömmar igenom det.

Innan man börjar lägga pengar på konstruering och reastaurering av våtmarker vid Östersjön så tycker artikelförfattaren att man borde undersöka den totala effekten av alla våtmarker som ligger i landskapet.

Enligt studien i artiklen såg man ingen statistiskt mätbar effekt av våtmarkerna på den vattenburna belastningen av näringsämnen till havet. Resultaten visar att våtmarksåtgärder för att minska näringsbelastningen på Östersjön inte alltid är effektiva lösningar.

En kall dag när våren närmade sig

Jag och min far hade bestämt oss för att åka ner till bäcken och fiska öring ett bra tag, men det hade inte blivit av för att det fortfarande var väldigt kallt och lite snö. Men vi gav oss ut på ett fiskepass ändå, då jag inte bor hos min far brukar vi åka iväg och fiska när vi träffas.
Jag och min far valde ut ställen.  Jag valde ett som såg bra ut och han rättade sig därefter, men denna gången låg inte fisken under bron som jag tänkte… Samma bro som jag 2 veckor senare skulle ta en öring runt 2 kilo under.  Men det är en annan berättelse. Plötsligt ropar pappa till. Jag bet i det sura äpplet… Han hade krokat dagens största fisk trodde vi då… En fin öring hane på lite över kilot.

Fortsätt läsa En kall dag när våren närmade sig